Junckerplanen och EFSI – dess syfte och resultat

EU:s starke man Jean-Claude Juncker är utbildad advokat, kristdemokrat och politisk statsman. Mellan åren 1995 till 2013 var Juncker Luxemburgs premiärminister, sedan 2014 är han Europeiska kommissionens ordförande.

Inför ordförandevalet 2014 utlovade Juncker starkt och stort fokus på ekonomisk tillväxt.  Genom mångmiljarder investeringar ville Juncker sätta fart på de tröga europeiska ekonomierna och locka globala investerare till Europa. När Juncker tillsattes på ordförandeposten gjorde han slag i saken att realisera Investeringsplanen för Europa, den så kallade Junckerplanen.

Junckerplanen består av tre delar (pelare):

  1. Europeiska Fonden för Strategiska Investeringar – EFSI, även kallad Junckerfonden är ett kreditprogram som syftar till att erbjuda projekt, företag, innovation och andra potentiell vinstdrivande verksamheter betalnings- och lånegarantier med stöd från Europeiska investeringsbanken och EU-budgeten. Junckerfonden (EFSI) inrättades för att genera investeringar i framförallt små- och medelstora europeiska företag till ett värde av 315 miljarder euro sedan dessa har detta investeringsutrymme utökats upp till sammanlagt 500 miljarder euro.
  2. Rådgivningscentralen (European Investment Advisory Hub, EIAH) bistår med teknisk assistans vid olika slags EU-investeringar, nätverksbyggande samt utvärdering.
  3. Investeringsprojektsportalen (European Investment Project Portal, EUIPP), syftar till att underlätta kontakter mellan investerare och finansiärer inom områden som hållbar energi, transporter, sjukvård samt bredband.

Vad har Junckerplanen resulterat i?

Det är alltid svårt att utvärdera ett pågående projekt, Junckerplanen löper till 2021 och är därmed ännu inte en avslutad satsning. Förhoppningen är emellertid att uppskattningsvis ca 700 000 små och medelstora företag kommer att ha kunnat dra nytta av en bättre tillgång till finansiering. Planen bedöms även att ha resulterat i att omkring 1,4 miljoner nya arbetstillfällen har skapats samt att EU:s BNP ökar med 1,3 % fram till 2020.

Samtidigt är mycket av det långsiktiga resultatet fortfarande dolt i dunkel, förhoppningen är nämligen inte bara att Junckerplanen skall ha en kortsiktig positiv effekt på EU-ländernas ekonomier, utan att de företag och projekt som hjälps fram av EFSI även skall bära frukt långsiktigt.

Trots de uppenbara svårigheterna med att sakligt utvärdera resultatet av Junckers jättelika investeringsprojekt, kan man konstatera att EU bedömt att dessa ekonomiska satsningar är väl värda att göra. Från och med 2021 kommer nämligen ett nytt investeringsprogram InvestEU-programmet (2021–2027) att sjösättas, denna satsning bygger vidare på Junckerplanen och omfattar 650 miljarder euro som skall satsas på nya investeringar.

Vidare läsning: mer information om EU:s olika finansieringsprogram och Investeringsplanen för Europa.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *