En likvidation innebär att ett bolag löses upp och avslutas efter det att samtliga aktiva skulder betalats och eventuellt överskott fördelats mellan aktieägare.

Det finns två former av likvidation förekommer; denna form av företagsavslut kan se som frivillig likvidation eller som en påtvingad tvångslikvidation.


Likvidationsprocess

Likvidationsprocessen pågår i 7-8 månader och under denna tidsperiod skall samtliga utestående skulder regleras. Det är först i slutskedet av denna process som ett eventuellt överskott delas ut till aktieägarna.


Frivillig likvidation

Att likvidera aktiebolag själv är ett sätt att avveckla företaget på frivillig basis och på egen hand. Ett beslut om frivillig likvidation fattas i samband med en bolagsstämma, följande delar bör ingå i det förslag som läggs fram i samband med denna stämma:

  • Vilka skäl som föreligger likvidationen
  • Förslag på när likvidationsprocessen skall inledas
  • Beräknad tidpunkt för skiftet (när tillgångar som finns kvar skiftas ut till aktieägare)
  • Beräknat skiftesbelopp (storlek på de tillgångar som finns kvar att dela ut till aktieägare efter att skulder reglerats)
  • Förslag på likvidator

Efter beslut skall beslutet anmälas till och registreras hos Bolagsverket. En avgift om 1100 kr för hantering av likvidationsärendet i aktiebolag tillkommer, för handelsbolag är motsvarande avgift 800 kr. Ett beslut om frivillig likvidation kan återkallas, för att återta en likvidation krävs ett nytt gemensamt beslut där det framgår att en majoritet av styrelsen (aktiebolag) eller bolagsmännen (handelsbolag) vill att processen avbryts/upphör.

Grundläggande krav på likvidator

  • måste ha fyllt 18 år
  • får inte vara i konkurs
  • får inte ha näringsförbud
  • får inte ha en förvaltare

Likvidatorns arvode samt övriga avgifter och kostnader i samband med en likvidation betalas av bolaget. Om inte tillräckligt kapital finns tillgänglig för detta skall företaget försättas i konkurs.


Tvångslikvidation

Om ett företag inte uppfyller samtliga de grundläggande krav som finns på ett aktiebolag, kan Bolagsverket eller en allmän domstol besluta om en tvångslikvidation. Följande anledningar anger Bolagsverket som skäl/orsaker till tvingande likvidation:

  • aktiebolaget inte anmält en behörig styrelse till Bolagsverket
  • aktiebolaget varit skyldigt att anmäla en särskild delgivningsmottagare till Bolagsverket men inte gjort det
  • ett publikt aktiebolag inte anmält en verkställande direktör till Bolagsverket
  • aktiebolaget har krav på revisor och någon sådan inte anmälts till Bolagsverket
  • aktiebolagets årsredovisning, och när det krävs revisionsberättelse, inte har kommit in till Bolagsverket inom elva månader från räkenskapsårets utgång
  • aktiebolaget är skyldigt att lämna en koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse till Bolagsverket, men inte gjort det inom elva månader från räkenskapsårets utgång. ett aktiebolag efter byte av redovisningsvaluta till svenska kronor inte har ett registrerat aktiekapital eller minimikapital på minst 50 000 kronor (privata bolag) eller  500 000 kronor (publika bolag) och bolaget inte inom sex månader har anmält den ökning av aktiekapitalet som krävs.
  • ett aktiebolag har varit tvunget att minska aktiekapitalet under 50 000 kronor (privat bolag) eller  500 000 kronor (publikt bolag) efter att avyttring av egna aktier skett.

Bolagsverket tar ut en avgift om 2700 kr då likvidationsföreläggandet initieras av Bolagsverket med anledning av att ett aktiebolag brister i sin kravuppfyllnad.

Likvidationsplikt för aktiebolag med kapitalbrist

Det är inte tillåtet att driva företag med negativt eget kapital. Om ett bolag misstänks ha förbrukat aktiekapitalet till mer än hälften samt inte har möjlighet att genomföra ett aktieägartillskott, måste en kontrollbalansräkning upprättas. Det är viktigt att kontrollbalansräkning genast upprättas i samband med att underskottet uppdagas. Vid en extra bolagsstämma fattas sedan beslut om likvidation eller om företaget skall drivas vidare trots att kontrollbalansräkningen visar att bolaget borde likvideras. Vid beslut om vidare drift har bolaget åtta månader på sig att återställa aktiekapitalet, om likviditetsbristen består kommer Bolagsverket besluta om ett likvidationsföreläggande som innebär att en tvångslikvidation skall genomföras.

 

Aktieägartillskott

Eget kapital kan sätts in för att rädda ett företag från tvångslikvidation. Oftast sker detta i form av ett så kallat villkorat aktieägartillskott, där villkoren för när och hur dessa pengar skall återbetalas framgår.  Villkorade aktieägartillskott likställs vid ett slags efterställt lån. Det förekommer även något som kallas ovillkorat aktieägartillskott, dessa lämnas utan krav på återbetalning.