I en enskild firma kan den privata ekonomin och verksamhetsekonomin överlappa varandra, så länge allt bokförs korrekt och alla transaktioner dokumenteras noggrant. För aktiebolag är regelverket mer rigitt och låneförbud råder i flera fall för utlåning.
Lagstiftningen om låneförbud i aktiebolagslagen
Regelverket kring förbjudna/otillbörliga lån har två huvudsakliga syften:
- Det skall skydda aktiebolagets kapital.
- Förhindra att någon privat konsumerar med oskattade medel.
Låneförbudet infördes första gången i svensk lagstiftning 1973, aktiebolagsutredningens utredning ”Förslag till aktiebolagslag m.m.” (SOU 1971:15) låg till grund för lagförslaget. “Utredningen ansåg att det stred mot aktiebolagslagstiftningens grunder att man skulle kunna driva ett aktiebolag, med den frihet från personligt ansvar som bolagsformen ger, och samtidigt låna ut bolagets tillgångar så att bolagets tillgångar sedan bestod av en fordran på ägaren.”[1]
Vad är förbjudna lån?
Till förbjudna lån räknas krediter till delägare, styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget samt till anhöriga/närstående personer till bolagsmän. Däremot omfattar inte förbudet lån från företag till anställda eller övriga associerade personer som enbart innehar konvertibler och optionsrätter.
Grundregeln är att låneförbudet även omfattar närstående bolag. Det innebär att det är förbjudet att lämna lån till bolag, inom samma koncern. Däremot är det tillåtet att låna ut pengar till ett utomstående bolag samt privatperson om denne inte tillhör familjen, är närstående, sitter med i styrelsen i det egna bolaget eller på något annat vis går att kopplad ihop med företagets affärer eller ekonomiska intressen.
Undantag från låneförbud
Det finns även fem undantag från låneförbudet[2]:
- Kommunlån – följande gäldenärer: kommun, landsting eller kommunalförbund är undantagna från förbudet och kan vid behov låna från kommunägda aktiebolag för att tillfälligt stärka sin likviditet.
- Koncernlån – i vissa fall kan det vara möjligt för moderbolag att låna från dotterbolag och vice versa. Trots att koncernlån är en legal möjlighet, bör man alltid rådgöra med revisor eller annan kunnig företagsekonom inom området, så att det inte bedöms vara en förtäckt utdelning eller ett förbjudet lån.
- Kommersiella lån – öppnar upp för företag att låna ut pengar av affärsmässiga skäl, dvs. att den bakomliggande drivkraften är lönsamhet. Som tidigare nämnts finns det en rad restriktioner rörande vem som får vara låntagare.
- Lån som tagits upp av Riksgäldskontoret. Myndigheter, statliga bolag och andra aktörer har möjlighet att låna från Riksgälden efter regeringsbeslut.
- Småaktieägarlån – det kan vara möjligt att låna ut till aktieinnehavare en som vars innehav inte uppgår till 1 procent av aktiekapitalet i bolaget (så kallad småaktieägare), detta förutsätter dock att denna person inte heller har något styrelseuppdrag.
Förvärvslåneförbudet – Låneförbud vid aktieköp
Låneförbud råder utan undantag i samband med aktieköp. Förvärvslåneförbudet innebär att det inte är tillåtet att finansiera förvärv av aktier i ett bolag med det köpta bolagets medel eller pantsätta dess tillgångar. Det är emellertid fullt möjligt och lagligt att efter avslutat företagsförvärv, dela ut (aktieutdelning) eller låna ut det förvärvade bolagets kapital och likviditet till köparen, om detta är ett aktiebolag (moderbolag).
Vad händer om man byter mot låneförbudet?
Företag bör inte ta lätt på låneförbudet, den som väljer att med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryta mot förbudet att ge förskott, lämna förbjudna lån eller ställa säkerhet kan straffas med böter eller fängelse.
Så här betraktas uttag/lån från aktiebolag:
Om du har tagit ut pengar från ditt företag utan avsikt att betala tillbaka pengarna, är detta att betrakta som lön, utdelning eller annan värdeöverföring.
Om bolagsägare, person som ingår i styrelse eller annan närstående har tagit ett förbjudet lån beskattas detta som inkomst av tjänst (lön) samt betala ett skattetillägg för ej deklarerad lön.
Tillåtna lån
Låna ut bolagskapital
Vid större investeringar eller bolagsköp behöver man frigöra kapital. En möjlighet kan då vara att låna ut bolagskapital till någon utomstående, för att sedan låna pengar till företag från ett annat utomstående bolag eller långivare. Baksidan med detta upplägg är att sedvanliga lånekostnader så som ränta och eventuella andra avgifter tillkommer. Det är även viktigt att lånen inte kan kopplas ihop, då detta kan ses som ett upplägg enbart för att kringgå låneförbudet.
Lån till blivande delägare/affärskompanjon
Det är möjligt för företag att låna ut pengar till en anställd eller småaktieägare, som inte ingår i bolagsstyrelsen. Personen i fråga kan efter upprättat låneavtal senare bli delägare i bolaget eller ta sig an ett styrelseuppdrag utan att detta betraktas som ett förbjudet lån. En tilltänkt delägare kan med andra ord erbjudas ett kommersiellt motiverat lån, för att senare gå in som kompanjon i verksamheten.
Marknadsmässig ränta
Även om kommersiella lån är en legal utlåningsform, finns det ett flertal fallgropar som måste undvikas för att det inte skall ses som ett otillbörligt lån. En komplicerad sak är att beräkna en marknadsmässig ränta, det är viktigt att räntan är skälig annars kan låneupplägget ses som en förtäckt utdelning eller lön.
Vad som är att betrakta som marknadsmässig ränta måste i princip avgöras från fall till fall utifrån vad bolaget skulle få betala i ränta för ett motsvarande lån hos en utomstående långivare. En lämplig utgångspunkt aktuell statsränta och sedan lägga till ett antal procentenheter beroende på risk.
Källor:
[1]Förbjudna lån i Aktiebolagslagen – två undantag och praxis (Josefin Römbo)