{"id":1771,"date":"2019-09-19T11:58:35","date_gmt":"2019-09-19T09:58:35","guid":{"rendered":"https:\/\/firmalan.com\/sv\/?page_id=1771"},"modified":"2019-09-19T12:05:44","modified_gmt":"2019-09-19T10:05:44","slug":"bolagsvardering","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/firmalan.com\/sv\/bolagsvardering\/","title":{"rendered":"Bolagsv\u00e4rdering"},"content":{"rendered":"

Syftet med en bolagsv\u00e4rdering \u00e4r att genom ber\u00e4kningar f\u00f6rs\u00f6ka uppskatta v\u00e4rdet p\u00e5 ett f\u00f6retag, dess verksamhet och tillg\u00e5ngar. F\u00f6r detta syfte anv\u00e4nds flera olika v\u00e4rderingsmodeller<\/a> som l\u00e4mpar sig olika v\u00e4l beroende p\u00e5 verksamhetstyp, bolagsform, omfattning, bransch samt f\u00f6retags\u00e5lder.<\/p>\n

Det finns ett par tillf\u00e4llen d\u00e5 en bolagsv\u00e4rdering kan ha s\u00e4rskilt stor betydelse, exempelvis inf\u00f6r en stundande f\u00f6retagsavveckling<\/a>, f\u00f6rs\u00e4ljning, bolagsdelning eller fusion d\u00e4r man skall g\u00e5 samman med en konkurrent. Men \u00e4ven f\u00f6retagsledare, st\u00f6rre investerare och andra aktie\u00e4gare kan vara intresserade av att ta reda p\u00e5 vilket v\u00e4rde ett f\u00f6retag ber\u00e4knas ha utifr\u00e5n en fundamental analys.<\/p>\n

Vad \u00e4r mitt f\u00f6retag v\u00e4rt?<\/h2>\n

Hur mycket ditt f\u00f6retag kan t\u00e4nkas vara v\u00e4rt beror p\u00e5 vad ber\u00e4kningen avser, det \u00e4r m\u00f6jligt att v\u00e4rdera materiella, immateriella och finansiella tillg\u00e5ngar eller v\u00e4lja att v\u00e4rdera oms\u00e4ttning, resultat, kassafl\u00f6de och vinst. Det \u00e4r \u00e4ven m\u00f6jligt att l\u00e5ta marknaden g\u00f6ra v\u00e4rderingen \u00e5t dig, genom att titta p\u00e5 tidigare f\u00f6rs\u00e4ljningar likartade bolag eller helt enkelt l\u00e4gga ut f\u00f6retaget f\u00f6r budgivning. Vilka v\u00e4rden som prioriteras avg\u00f6r i slut\u00e4ndan till vilket pris f\u00f6retaget v\u00e4rderas.<\/p>\n

V\u00e4rderingsmodeller<\/h3>\n

Flera olika modeller kan till\u00e4mpas f\u00f6r att ber\u00e4kna v\u00e4rdet p\u00e5 ett f\u00f6retag. Nedan \u00e5terfinns information om allt fr\u00e5n enklare v\u00e4rderingsmodeller till mycket avancerade bolagsv\u00e4rderingar. Vissa modeller \u00e4r mer vanligt f\u00f6rekommande \u00e4n andra.<\/p>\n

1.Substansv\u00e4rdering<\/h5>\n

\u00c4r en bra f\u00f6rsta ber\u00e4kningsmodell om man vill g\u00f6ra en grundl\u00e4ggande enkel f\u00f6retagsv\u00e4rdering, exempelvis i samband generationsv\u00e4xling d\u00e4r prisf\u00f6rhandlingarna i samband med \u00f6verl\u00e5telsen sker p\u00e5 speciella premisser. Modellen ber\u00e4knar skillnaden mellan ett f\u00f6retags tillg\u00e5ngar och skulder f\u00f6r att f\u00e5 fram substansv\u00e4rdet i ett bolag.\u00a0 Att denna v\u00e4rderingsmodell kallas just substansv\u00e4rdering, beror p\u00e5 att den endast beaktar substantiella v\u00e4rden, dvs. det rent ekonomiska v\u00e4rdet p\u00e5 tillg\u00e5ngar och skulder inom f\u00f6retaget. Denna sorts f\u00f6retagsv\u00e4rdering g\u00f6r inga framtidskalkyler och tar inte h\u00e4nsyn till aff\u00e4rskoncept, synergieffekter, potential eller hur tillg\u00e5ngarna utnyttjas inom verksamheten.<\/p>\n

2.Avkastningsv\u00e4rdering<\/h5>\n

Den mest anv\u00e4nda modellen f\u00f6r f\u00f6retagsv\u00e4rdering kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att ber\u00e4knat v\u00e4rdet p\u00e5 n\u00e4stan alla sorters verksamheter. V\u00e4rderingsmetoden utg\u00e5r de senaste \u00e5rens genomsnittliga resultat, kassafl\u00f6de eller utdelning och f\u00f6rs\u00f6ker sedan prognostisera vad en t\u00e4nkt framtida avkastning ber\u00e4knas ha f\u00f6r v\u00e4rde idag. F\u00f6r denna typ av kalkyl anv\u00e4nds nuv\u00e4rdesmetoden som ber\u00e4knar framtida utgifter och inkomster har f\u00f6r v\u00e4rde idag, ber\u00e4kningsresultatet f\u00f6r denna r\u00e4kneoperation kallas nuv\u00e4rde eller kapitalv\u00e4rde.<\/p>\n

3.Kassafl\u00f6desv\u00e4rdering – DCF<\/h5>\n

DCF \u00e4r en akronym som kommer av engelskans \u201ddiscounted cashflows\u201d, v\u00e4rderingsmetoden syftar till att g\u00f6ra en avkastningsv\u00e4rdering utifr\u00e5n diskonterade kassafl\u00f6den. DCF-v\u00e4rderingen uppskattar f\u00f6retags framtida fria kassafl\u00f6den<\/a> vilka sedan diskonteras till nuv\u00e4rde. M\u00e5nga experter inom f\u00f6retagsv\u00e4rdering till\u00e4mpar DCF och anser att detta i de flesta fall \u00e4r den mest anv\u00e4ndbara teoretiska v\u00e4rderingsmodellen.<\/p>\n

4.Marknadsv\u00e4rdering<\/h5>\n

V\u00e4rdet p\u00e5 ett f\u00f6retag kan best\u00e4mmas utifr\u00e5n tidigare genomf\u00f6rda f\u00f6rs\u00e4ljningar av likartade bolag och aff\u00e4rsr\u00f6relser. Enligt principen f\u00f6r marknadsv\u00e4rdering \u00e4r det marknaden (efterfr\u00e5gan) som skall styra priss\u00e4ttningen och f\u00f6retagsobjekt v\u00e4rderas i enlighet med tidigare f\u00f6retagstransaktioner eller genom ren budgivning. Marknadsv\u00e4rdering l\u00e4mpar sig b\u00e4st f\u00f6r f\u00f6retag i branscher d\u00e4r f\u00f6retags\u00f6verl\u00e5telser \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande exempelvis: mindre aff\u00e4rsr\u00f6relser, butiker, taxibolag, restauranger samt kiosker. I vissa fall kan marknadsv\u00e4rderingar \u00e4ven anv\u00e4ndas f\u00f6r att ber\u00e4kna v\u00e4rdet av nystartade bolag eller andra sv\u00e5rv\u00e4rderade objekt.<\/p>\n

5.Multipelv\u00e4rdering<\/h5>\n

Multipelv\u00e4rdering anv\u00e4nds f\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6ra liknande b\u00f6rsnoterade bolag inom samma bransch\/nisch med varandra. En vanlig multipelv\u00e4rdering \u00e4r att ber\u00e4kna P\/E talet, som ber\u00e4knas genom att dividera aktuell aktiekurs (b\u00f6rsmarknadens egen f\u00f6retagsv\u00e4rdering) med vinsten per aktie (EPS). En av de fr\u00e4msta f\u00f6rtj\u00e4nsterna med multipelv\u00e4rderingar \u00e4r att det \u00e4r en snabb och okomplicerad metod som i f\u00f6rsta hand bed\u00f6mer hur likartade bolag \u00e4r v\u00e4rderade j\u00e4mf\u00f6rt med varandra. Baksidan med denna sorts bolagsv\u00e4rdering \u00e4r att den inte tar h\u00e4nsyn till framtiden, potential eller klarar av att v\u00e4rdera aff\u00e4rsid\u00e9n eller verksamheten utan endast utg\u00e5r fr\u00e5n aktuellt b\u00f6rsv\u00e4rde samt avkastning.<\/p>\n

Multipelv\u00e4rdering \u00e4r en sorts j\u00e4mf\u00f6rande v\u00e4rdering och kallas ibland \u00e4ven relativv\u00e4rdering eller komparativ v\u00e4rdering.<\/p>\n

6.Likvidationsv\u00e4rdering<\/h5>\n

Denna metod ber\u00e4knar hur mycket man kan f\u00e5 betalat f\u00f6r f\u00f6retagets tillg\u00e5ngar om verksamheten skulle upph\u00f6r idag. Likvidationsv\u00e4rdering anv\u00e4nds bland annat n\u00e4r man vill r\u00e4kna ut skiftesbelopp i samband med en likvidation<\/a>, ber\u00e4kningsresultatet kallas ibland \u00e4ven f\u00f6r likvidationsv\u00e4rde eller slaktv\u00e4rde.<\/p>\n

Att v\u00e4rdera ett nystartat f\u00f6retag<\/h3>\n

Att v\u00e4rdera uppstartsf\u00f6retag och sm\u00e5skaliga r\u00f6relser som enskilda firmor eller f\u00e5mansbolag, \u00e4r ofta en komplicerad sak. En utmaning kan vara att lyckas skilja f\u00f6retagsledaren fr\u00e5n dess verksamhet. Startups och sm\u00e5f\u00f6retag \u00e4r i regel uppbyggda kring en eller ett f\u00e5tal personer som inte s\u00e4llan besitter unika kompetenser, d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att f\u00f6rs\u00f6ka utr\u00f6na hur stor del av verksamhetsv\u00e4rdet som b\u00f6r tillskrivas dessa nyckelpersoner och vad i r\u00f6relsen som g\u00e5r att \u00f6verf\u00f6ra utan deras unika kompetens.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Syftet med en bolagsv\u00e4rdering \u00e4r att genom ber\u00e4kningar f\u00f6rs\u00f6ka uppskatta v\u00e4rdet p\u00e5 ett f\u00f6retag, dess verksamhet och tillg\u00e5ngar. F\u00f6r detta syfte anv\u00e4nds flera olika v\u00e4rderingsmodeller som l\u00e4mpar sig olika v\u00e4l …<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1771","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/firmalan.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1771","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/firmalan.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/firmalan.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/firmalan.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/firmalan.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1771"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/firmalan.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1771\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1777,"href":"https:\/\/firmalan.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1771\/revisions\/1777"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/firmalan.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1771"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}