I en enskild firma kan den privata ekonomin och verksamhetsekonomin \u00f6verlappa varandra, s\u00e5 l\u00e4nge allt bokf\u00f6rs korrekt och alla transaktioner dokumenteras noggrant. F\u00f6r aktiebolag \u00e4r regelverket mer rigitt och l\u00e5nef\u00f6rbud r\u00e5der i flera fall f\u00f6r utl\u00e5ning.<\/p>\n
Regelverket kring f\u00f6rbjudna\/otillb\u00f6rliga l\u00e5n har tv\u00e5 huvudsakliga syften:<\/p>\n
L\u00e5nef\u00f6rbudet inf\u00f6rdes f\u00f6rsta g\u00e5ngen i svensk lagstiftning 1973, aktiebolagsutredningens utredning \u201dF\u00f6rslag till aktiebolagslag m.m.\u201d (SOU 1971:15) l\u00e5g till grund f\u00f6r lagf\u00f6rslaget. “Utredningen ans\u00e5g att det stred mot aktiebolagslagstiftningens grunder att man skulle kunna driva ett aktiebolag, med den frihet fr\u00e5n personligt ansvar som bolagsformen ger, och samtidigt l\u00e5na ut bolagets tillg\u00e5ngar s\u00e5 att bolagets tillg\u00e5ngar sedan bestod av en fordran p\u00e5 \u00e4garen.”[1]<\/p>\n
Till f\u00f6rbjudna l\u00e5n r\u00e4knas krediter till del\u00e4gare, styrelseledamot eller verkst\u00e4llande direkt\u00f6r i bolaget samt till anh\u00f6riga\/n\u00e4rst\u00e5ende personer till bolagsm\u00e4n. D\u00e4remot omfattar inte f\u00f6rbudet l\u00e5n fr\u00e5n f\u00f6retag till anst\u00e4llda eller \u00f6vriga associerade personer som enbart innehar konvertibler och optionsr\u00e4tter.<\/p>\n
Grundregeln \u00e4r att l\u00e5nef\u00f6rbudet \u00e4ven omfattar n\u00e4rst\u00e5ende bolag. Det inneb\u00e4r att det \u00e4r f\u00f6rbjudet att l\u00e4mna l\u00e5n till bolag, inom samma koncern. D\u00e4remot \u00e4r det till\u00e5tet att l\u00e5na ut pengar till ett utomst\u00e5ende bolag samt privatperson om denne inte tillh\u00f6r familjen, \u00e4r n\u00e4rst\u00e5ende, sitter med i styrelsen i det egna bolaget eller p\u00e5 n\u00e5got annat vis g\u00e5r att kopplad ihop med f\u00f6retagets aff\u00e4rer eller ekonomiska intressen.<\/p>\n
Det finns \u00e4ven fem undantag fr\u00e5n l\u00e5nef\u00f6rbudet[2]:<\/p>\n
\u00a0<\/p>\n
L\u00e5nef\u00f6rbud r\u00e5der utan undantag i samband med aktiek\u00f6p. F\u00f6rv\u00e4rvsl\u00e5nef\u00f6rbudet inneb\u00e4r att det inte \u00e4r till\u00e5tet att finansiera f\u00f6rv\u00e4rv av aktier i ett bolag med det k\u00f6pta bolagets medel eller pants\u00e4tta dess tillg\u00e5ngar. Det \u00e4r emellertid fullt m\u00f6jligt och lagligt att efter avslutat f\u00f6retagsf\u00f6rv\u00e4rv, dela ut (aktieutdelning) eller l\u00e5na ut det f\u00f6rv\u00e4rvade bolagets kapital och likviditet till k\u00f6paren, om detta \u00e4r ett aktiebolag (moderbolag).<\/p>\n
F\u00f6retag b\u00f6r inte ta l\u00e4tt p\u00e5 l\u00e5nef\u00f6rbudet, den som v\u00e4ljer att med upps\u00e5t eller av grov oaktsamhet bryta mot f\u00f6rbudet att ge f\u00f6rskott, l\u00e4mna f\u00f6rbjudna l\u00e5n eller st\u00e4lla s\u00e4kerhet kan straffas med b\u00f6ter eller f\u00e4ngelse<\/strong>.<\/p>\n S\u00e5 h\u00e4r betraktas uttag\/l\u00e5n fr\u00e5n aktiebolag<\/em>:<\/p>\n Om du har tagit ut pengar fr\u00e5n ditt f\u00f6retag utan avsikt att betala tillbaka pengarna, \u00e4r detta att betrakta som l\u00f6n, utdelning eller annan v\u00e4rde\u00f6verf\u00f6ring.<\/p>\n Om bolags\u00e4gare, person som ing\u00e5r i styrelse eller annan n\u00e4rst\u00e5ende har tagit ett f\u00f6rbjudet l\u00e5n beskattas detta som inkomst av tj\u00e4nst (l\u00f6n) samt betala ett skattetill\u00e4gg f\u00f6r ej deklarerad l\u00f6n.<\/p>\n \u00a0<\/p>\n \u00a0<\/p>\n Vid st\u00f6rre investeringar eller bolagsk\u00f6p beh\u00f6ver man frig\u00f6ra kapital. En m\u00f6jlighet kan d\u00e5 vara att l\u00e5na ut bolagskapital till n\u00e5gon utomst\u00e5ende, f\u00f6r att sedan l\u00e5na pengar till f\u00f6retag<\/a> fr\u00e5n ett annat utomst\u00e5ende bolag eller l\u00e5ngivare. Baksidan med detta uppl\u00e4gg \u00e4r att sedvanliga l\u00e5nekostnader s\u00e5 som r\u00e4nta och eventuella andra avgifter tillkommer. \u00a0Det \u00e4r \u00e4ven viktigt att l\u00e5nen inte kan kopplas ihop, d\u00e5 detta kan ses som ett uppl\u00e4gg enbart f\u00f6r att kringg\u00e5 l\u00e5nef\u00f6rbudet.<\/p>\n Det \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r f\u00f6retag att l\u00e5na ut pengar till en anst\u00e4lld eller sm\u00e5aktie\u00e4gare, som inte ing\u00e5r i bolagsstyrelsen. Personen i fr\u00e5ga kan efter uppr\u00e4ttat l\u00e5neavtal senare bli del\u00e4gare i bolaget eller ta sig an ett styrelseuppdrag utan att detta betraktas som ett f\u00f6rbjudet l\u00e5n. En tillt\u00e4nkt del\u00e4gare kan med andra ord erbjudas ett kommersiellt motiverat l\u00e5n, f\u00f6r att senare g\u00e5 in som kompanjon i verksamheten.<\/p>\n \u00c4ven om kommersiella l\u00e5n \u00e4r en legal utl\u00e5ningsform, finns det ett flertal fallgropar som m\u00e5ste undvikas f\u00f6r att det inte skall ses som ett otillb\u00f6rligt l\u00e5n. En komplicerad sak \u00e4r att ber\u00e4kna en marknadsm\u00e4ssig r\u00e4nta, det \u00e4r viktigt att r\u00e4ntan \u00e4r sk\u00e4lig annars kan l\u00e5neuppl\u00e4gget ses som en f\u00f6rt\u00e4ckt utdelning eller l\u00f6n.<\/p>\n Vad som \u00e4r att betrakta som marknadsm\u00e4ssig r\u00e4nta m\u00e5ste i princip avg\u00f6ras fr\u00e5n fall till fall utifr\u00e5n vad bolaget skulle f\u00e5 betala i r\u00e4nta f\u00f6r ett motsvarande l\u00e5n hos en utomst\u00e5ende l\u00e5ngivare. En l\u00e4mplig utg\u00e5ngspunkt aktuell statsr\u00e4nta och sedan l\u00e4gga till ett antal procentenheter beroende p\u00e5 risk. K\u00e4llor<\/strong>:<\/p>\nTill\u00e5tna l\u00e5n<\/h2>\n
L\u00e5na ut bolagskapital<\/h5>\n
L\u00e5n till blivande del\u00e4gare\/aff\u00e4rskompanjon<\/h5>\n
Marknadsm\u00e4ssig r\u00e4nta<\/h5>\n
<\/p>\n